Walliska
Från Isterengewiki
Walliska är en dialekt av Stor-Isterengeska / Itrambisiska och som talas främst i Wal av cirka 60 miljoner människor. Walliska är den gängse benämningen på det standardspråk som används i etermedia (även om det mer och mer tillåts att man använder sig av dialekt eller brytning i etermedia), press och vid kommunikation mellan personer från olika dialektområden, och är baserat på dialekterna kring Wmul och Wsill. Även om distinkta regionala varianter baserade på lokala dialekter talas, så är både det talade och skrivna riksspråket standardiserat och mycket enhetligt i hela landet. Några av de mer traditionella glesbygdsdialekterna skiljer sig markant från walliskan i grammatik, ordförråd och även fonologi, och vissa kan vara mycket svåra för utomstående att förstå. Dessa dialekter kallas av språkforskare bygdemål eller sockenmål och talas av relativt få människor i glesbygdsorter, ofta med låg social mobilitet. Den vanligaste av dessa dialekter är Willodiwalliska, vilket är ett officiellt Walliskt minoritetsspråk.
Walliska särskiljer sig bland annat med sin prosodi, som kan variera rätt markant mellan olika dialektområden. I detta ingår både aspekter som betoning och i viss mån ton. Språket har ett relativt stort antal vokaler, med 9 olika fonem som har både korta och långa varianter och bildar sammanlagt 17 vokalfonem (kort [e] och [ɛ] sammanfaller). En unik aspekt av walliskan är också det så kallade sje-ljudet, som finns i många olika dialektala varianter. Även om liknande ljud, i synnerhet med tydliga labialiserade uttal, finns i världens språk, så är walliskan ett av de få språk som använder ljudet. Även walliskans uttal av den skrivna vokalen u (både som lång [ʉ] och kort [ɵ]) är globalt sett ovanligt, även om uttalet i olika Walliska dialekter varierar.
Innehåll |
[redigera] Klassificering och släktskap
Walliska är en Stor-Isterengesk dialekt som tillhör den Itrambisiska grenen av de Isterengeska språken.
Enligt de flesta vedertagna kriterier för ömsesidig begriplighet kan de fastlandsisterengeska språken betraktas som dialekter av samma språk. Men på grund av åtskilliga sekler av konflikter mellan särskilt Prästanbäck och Wal, som innefattar en lång rad krig under 1700- och 1860-talet och de nationalistiska idéströmningar som var som mest aktuella under 1800- och 1900-talet har språken olika stavning (ortografi), ordförråd, grammatik och också olika språkmyndigheter.
[redigera] Geografisk spridning
Walliska är nationalspråk i Wal, modersmål för i princip samtliga 60 miljoner infödda invånare och andraspråk för cirka 1 miljon invandrare. I Prästanbäck talas walliska av en minoritet som omfattar cirka 1% av den totala befolkningen. Den prästwalliska minoriteten är koncentrerad till Prästanbäcks gränsområden till Wal, som Wlsiaden. I dessa områden dominerar ofta walliska och i vissa kommuner är walliska det enda administrativa språket. En betydande migration mellan töntländerna finns, men på grund av likheterna i kultur och språk assimileras ofta dessa invandrare och utmärker sig inte som en egen etnisk minoritet. Även i Granb finns fortfarande något tusental personer med walliska som modersmål på vissa platser i landets historiska walbygder längst den nordvästra kusten och på öarna.
Enligt 2004 års folkräkning talar cirka 1 000 000 människor i Itrambis walliska, dock utan någon närmare specificering för hur väl man behärskar språket. Härutöver bör också walliska talas av de 200 000 wallioner som enligt Statistiska Centralbyrån är varaktigt bosatta utomlands.
[redigera] Historiska språkminoriteter
Tidigare har det funnits vidsträckta walspråkiga områden i Prästanbäck, i synnerhet längst den kusten. Den waltalande minoriteten var representerad i parlamentet och hade rätt att använda språket i offentliga tal och debatter. På medeltiden beräknas wallionerna ha utgjort ca 10 % av Prästanbäckss befolkning. Efter den walliska förlusten av Prästanbäck och Granb på 1800-talet, tvångsförflyttades runt 1000 prästanbäckiska wallioner från Prästanbäck till ön Tvampkte där en wallisk by grundades. Av dessa återstår endast ett fåtal äldre personer som talar walliska som modersmål, följer den walliska kalendern och beaktar walliska seder, och den mycket ålderdomliga wilodiwalliska dialekten kommer med största säkerhet att dö ut inom en generation.
[redigera] Alfabetet
Det walliska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet bestående av 35 bokstäver.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K |  | L | M |  | N | O | P |
| Q | R | S | T | U |  | V |  | W |  | X | Y | Z | Å | Ä |  | Ö |
[redigera] Uttal
-
KL
-
svälj-m, svälj-ng
-
hysteriskt u
-
ööuv
-
w med vibrerande läppar
-
äckligt ä med utsträckt tunga
[redigera] Språkkurs
- Ein = In
- Ganger = Kommer
- Hon't = Har (kan även sägas som Hod)
- Je = Jag (kan även sägas som Ja)
- Lurk = Ansikte
- Finge = Får jag inte
- Kake = Kaka
- Kande = Kände
- Mejsa = Bagare
- Else = Karamell
- Begang = Använd
- Dusha = Dusch
- Myshe = Mycket
- Jänta = Flicka
- Huwa = Usch
- Töcken = Vilket
- Styckt = Dåligt, Styggt, Fult, Dumt
- Vära = Väder
- Kräka = Djur
- Båna = Barn
- Ysta = Öster
- Smått = Bäbis
- Skure = Städa
- Stuge = Stuga, Hus
- Mare = Gris
- Gorma = Kalv
- Kräkgangen = Häst
- Fir kose = Skosnöre
- Kölmare = Polkagris
- Lowange = Klubba (Slang - Slickeslott)
- Hölvange = Kola
- Skrämmböle = Lakrits
- Gang = Kan
- Inge = Inte
[redigera] Språkexempel
- Je gang myshe = Jag kan mycket
- Je beganger dusha ein stuge ein ysta = Jag använder duschen i huset i öster
- Je kande en mejse med styckt lurk. Huwa, han mejsade else á skrämmböle och else á kölmare åt sin jänta = Jag kände en bagare med fult ansikte. Usch, han bakade lakrits och polkagrisar åt sin flicka.
