Wal
Från Isterengewiki
| Konungariket Wal | |||
| |||
| Valspråk: Någonting att äta, någonting att dricka | |||
| Nationalsång: Wal 4-ever | |||
 | |||
| Huvudstad | Wmul | ||
| Största stad | Wmul | ||
| Officiellt språk | Walliska1 | ||
| Statsskick | Monarki Olof Duriksson | ||
| Folkmängd | 61.000.000 | ||
| Valuta | Wallisk krona | ||
| 1 Walliska har inte formellt utnämnts som officiellt språk, men är det i praktiken (läs mer i artikeln walliska). Det räknas fortfarande som en dialekt av Stor-Isterengeska / Itrambisiska. Wal har dock ett officielt minoritetsspråk: Willodiwalliska | |||
Wal, officiellt Konungariket Wal, är en monarki i västra Isterenge. Landet gränsar i väster till Prästanbäck. Åt söder gränsar Angåra och i öster gränsar Wal till Tyranti, Besök och Tossi.
Wal utgör en del av det geografiska området Töntländerna. Wals största stad är huvudstaden Wmul.
Innehåll |
[redigera] Historia
Huvudartikel: Wals historia
[redigera] Befolkning
Wal har 61.000.000 invånare, varav 60.000.000 (98%) bor i huvudstaden Wmul. Resten av landet består av mycket gles bebyggelse. Näst största staden och gamla huvudstaden Wsill har 10.000 invånare. I norr lever urinvånarna "Willodiwal-folket"
[redigera] Wmul
Wmul började byggas så sent som 1973 i samband med att man fann stora mängder olja i området, och utvecklade en ny teknik som omvandlade oljan till slitstark plast som lämpade sig för husbygge. Hela staden inklusive byggnader och gator är gjutna helt i plast. Man brukar dela in staden i "rosa arean", "gula arean", "blåa arean" osv. beroende på plastens färg.
[redigera] Bebyggelse
Ett typiskt traditionellt Walliskt hus är byggt i trä och är inte större än 2-3 kvadratmeter. (Ungefär som en vanlig lekstuga). Här kan familjer med 5-6 medlemmar samsas om utrymmet. En lag säger att borgmästaren måste ha det i särklass största huset av stadens medborgare. Och oftast är inte borgmästarvillan större än vad som i andra länder är normalt för en liten sommar-gäststuga på landstället. De olika städerna har väldigt olika karaktär vad gäller byggnadsteknik. Borgmästarfamiljerna har stor makt och har i generationer styrt och ställt vad gäller stadsplanering efter egen smak och tycke. T.ex så är Wdls byggt i skogen, någon meter över markhöjd, med tjocka trädstammar som bärande pelare. I vissa städer är de små trähusen ihopbyggda och staplade till små kvarter (t.ex Wrot). Raymondshus är extremt välplanerad, uppbyggd med 32x32 hus i prydliga rader. Bildar tillsammans en exakt kvadrat med en lucka i mitten (lika stor som ett av husen), detta är stadens torg.
[redigera] Grannländer
Åt norr ligger Isterenges nordliga kust. Här består landskapet av isglaciärer och kalla stenslätter utan växtlighet. Åt Väster ligger Prästanbäck, och området mellan Prästanbäckgränsen och Wals enda flod "Wlsiaden" hörde tidigare till Prästanbäck. Därför kan man hitta större hus här (byggda fram till 1700-talet) än i övriga landet. Landskapet i mitten av landet består av stepp, savanntyp med nordligt klimat. Lite längre norrut tät barrskog. Åt söder gränsar Angåra och hela södra Wal består av massiva berg och stora, öde stäpper. Detta område kallas Chikagornas land, här bor en ur-Angåriansk folkgrupp som kallas Chikager. Annars är ju ur-Angårianerna främst utbredda i södra Angåra och Caramba.
I öster gränsar Wal till Tyranti, Besök och Tossi. De flesta grannländer har en gång i tiden tillhört Wal, i Wallionunionen som landet hette fram till 1917. Därför finns det många spår av och likheter med Wal i grannländerna.
[redigera] Kända personer
- Professorn (mitten av 1800-talet till ca 1950) - Geniförklarad wallion som står för många av de framsteg landet gjort. Uppfinnare och sportutövare. Gav landet sina första medaljer i flera olika idrottsgrenar.
- Wlalaschlafschlalsch - (Stor vissångare 1910-40 talen)
- Olof Duriksson - Wals kung sedan 1917. Hans största bedrift var att redan 1917 ändra landets namn från Wallionunionen till Wal. Landet hade åren innan förlorat alla sina ytterområden och ockuperade grannländer.
- Nils Hagren - Representerade Wal i Isterenges melodifestival 1921 och vann. Wals enda seger i tävlingen, och han har blivit en stor ikon i landet. Hans vinnarbidrag "Någonting att äta" blev Wals nationalsång och förblev det fram till 1987 då Falo & Ulla kom med "Wal 4-ever" (som för övrigt innehåller några rader från den gamla nationalsången).
- Falo Wallo & Ulla Designer - Medlemmar i duon "Falo & Ulla", Wals i särklass största artister. Dyrkade av hela befolkningen och enormt rika. 26 gånger har de vunnit Wals melodifestival och har fått representera landet internationellt. Dock har de aldrig slagit utomlands, förutom i grannländerna. Falo & Ulla gav ut skivor 1952-1991. De har också producerat film och givit ut tidningar, och producerat musik till yngre familjemedlemmar.
- Falo & Ullas barn och hela familjen Wallo ( Susan, Kärstin, Liljan, Millior, Manne, Boppe, Pom-Pom, Fina, Totta, Dosa) har tagit över efter Falo & Ulla och blivit mycket stora artister.
- Sofia & Elmer Älg - De 2 största nutida artisterna om man bortser från familjen Wallo
[redigera] Valuta
10-kronors sedlar i papper och "12,5"-öringar i plast. (Valutan är 1 tia = 80 12,5-öringar, och inte kronor och ören som man skulle kunna tro av valörerna. Endast en sedelvalör och en myntvalör används.) När Olof Duriksson 1977 firade 60 år som Wals regent, så startades den berömda "Miljoninsamlingen" och denna tia gavs ut. Den gick ut på att om en person lyckades spara ihop en miljon tior, så fick man en extra tia av staten. Man bevisade att man nått målet genom att skicka in alla tior till riksbanken - och de skickade i sin tur tillbaka 1000001 tior. Det var inte så många som lyckades spara ihop så mycket pengar, men detta fick befolkningen att skicka in alla pengar de hade, i hopp om att det var en miljon de sparat ihop. Dessa pengahögar som inte uppnådde kraven behöll banken, och statens ekonomiska resurser ökade avsevärt. Efter detta har samma trick använts av många walliska företag. De uppmanar folket att skicka in en stor summa pengar, för att kunna vinna ett pris. Men eftersom stora summor blir så svårräknade, p.g.a. den låga "högsta-valören" på sedlar, så räknar många fel, och företagen tar sig rätten att behålla pengarna när de inte når upp till vad som efterlysts.
